Lista över de försvunna lärlingarna.

Morvinarr
Försvann för tre dagar sedan. Stor och stark. Umgicks med Nolaria. Lapp i hans rum: ”Come to our usual place and meet the others” (typ).

Nolaria
Försvann för sju dagar sedan. Adopterad av Father Ruvarra. Äventyrlig. Umgicks med Morvinarr.

Gellion
En av de första som försvann. Nolarias närmaste vän. Father Ruvarra: ”A good boy.” Fru Pricknettle, apotekaren, vägrar att svara på våra frågor om honom.

Noemi
Försvann för fyra dagar sedan. Gunty, bagaren: ”The last few nights I have seen flickering lights and heard buzzing sounds in the apple orchard.”

Betrona
Försvann för fjorton dagar sedan. Petrellano, hennes far och en dålig skräddare, ogillar Gellion (”den där apotekarungen”).

Pavolus
Försvann för tio dagar sedan. Fru Drummady, ex-maka till Petrellano (Betrona och Pavolus är syskon): ”Pavolus gjorde gula stövlar till Gellion. Gellion är karismatisk och antagligen gruppens ledare. De brukade hålla till i the apple orchard eller kyrkogården.”

Spåren på kyrkogården pekar mot Gellion (”Find Yellowfoot!”). Vi besöker fru Pricknettle igen och berättar för henne vad vi hittills vet. Hon blir då äntligen intresserad och vill hjälpa oss, bara vi lovar att inte skada Gellion. Hon säger att lappen i Morvinarrs rum bär Gellions handstil, förklarar vad ”Demon’s bile” är och ger oss adressen till Gellions föräldrar.

GELLION’S HOUSE

Childish handwriting:
”You know nothing. You have ruined everything. Your friends hate you. I hate you.”
”Our son is an awful disappointment.”

Journal (last entry, fyra dagar sedan): ”Gellion spends too much time on his alchemical experiments.”

Gellions anteckningar: ”Cold iron.”

Gellions mor: ”Gellion var på väg, tillsammans med Morvinarr (som verkade berusad), till ett warehouse i södra delen av stan för att träffa Marcuccio Bravoni.”

Bravonis warehouse är påtagligt angripet av den svartlila, illaluktande sörja som vi har sett tidigare. När vi går in blir vi attackerade, först av en svärm med spindlar och sedan av fyra stora tusenfotingar. Gellion, i sina gula stövlar, väntar på oss i nästa rum.

”More food for the Mother!”

Strid utbryter. Vi griper Gellion, som efter striden fortfarande är vid liv.

På golvet, helt täckta av den svartlila sörjan, ligger de försvunna ungdomarna. De är medvetslösa, men verkar alla vara relativt oskadda. Med hjälp av stadsvakten bär vi dem till Father Ruvarra där de får vård och så småningom kvicknar till.

Borgmästaren, Sandra Trinelli, är nöjd med vårt arbete. Hon vill förhöra Gellion så snart som möjligt.

Gellion säger att han, efter att ha vidrört den svartlila sörjan på kyrkogården, blivit beordrad av en okänd röst att skaffa mat åt ”the Mother” (Lamashtu, antagligen), och att han sedan inte minns något mer.

Nolaria berättar att Gellion även har kidnappat Nixa, hennes kusin. Gellion sa att han skulle ta henne till ”the demon worms”, någonstans utanför stan.

Ett nytt uppdrag. Vid ett flertal tillfällen har goblins siktats ute bland gårdarna på landsbygden. Vittnesuppgifter hävdar dessutom att goblinsarna bär fysiska spår av den svartlila sörjan. Borgmästaren vill att vi undersöker och eliminerar problemet.

”Jonah, you can break these chains!”

Carlo, en ung fåraherde, rusar plötsligt ut på vägen. Han är vettskrämd och visar oss var han just har upptäckt några goblins. Vi dräper dem. Två goblin dogs med ryttare dyker upp och anfaller i nästa ögonblick.

Fler goblins strömmar till. När striden är över skär vi av deras öron och samlar dem i en påse.

Vi upptäcker snart en rökpelare på himlen. Vi följer den och kommer fram till en gård. Det brinner i närheten och gården verkar delvis redan vara förstörd. Två beridna goblins härjar på gårdsplanen. De har inte upptäckt oss.

En goblin dog.

Goblinsarna är, precis som de vi mötte tidigare, ovanligt djärva och verkar vara krigsmålade med den svartlila sörjan. Vi slår ihjäl dem och släcker elden. Gården tillhör Carlo och hans föräldrar som blir mycket tacksamma för vår hjälp.

Carlo visar oss platsen där han såg en ärrad och mycket gammal goblin för fyra dagar sedan. Spåren leder vidare till en ravin.

På en stenvägg nere i ravinen upptäcker vi en primitiv kritteckning. Den föreställer en stor humanoid varelse tillsammans med en mindre figur som verkar vara den ärrade goblinen. Bredvid har någon även tecknat Lamashtus symbol ovanpå en stiliserad byggnad.

Lamashtu, Mother of Monsters.

Vi följer spåren genom skogen. Längre fram på stigen hittar vi flera skelett efter vad som en gång verkar ha varit en större strid. Vapen och rustningar avslöjar att skeletten är resterna av isgeriska soldater.

I en glänta stöter vi senare på en talande tusenfoting som, i utbyte mot en bit mat, berättar att goblinsarna håller till i en fästning ytterligare en dagsmarch bort. Han har sett att de har en tillfångatagen kvinna med sig. En av varelserna är mycket större än de andra, har hår över hela kroppen och bär en amulett med Lamashtus symbol. Vi beger oss genast dit.

Vi bryter oss in i fästningen och dräper fienden som störtar emot oss. Den siste av dem är en stor, demonliknande varelse som vi inte har sett förut.

Nixa, Nolarias kusin som blev tillfångatagen och bortförd av Gellion, är inlåst i en bur på golvet. Vi befriar henne.

Nixas berättelse och övriga ledtrådar pekar vidare mot den övergivna Sarini Estate, en ökänd herrgård med en blodig historia, belägen mindre än ett par mil utanför stan.

Borgmästare Trinelli vill dessutom att vi besöker herrgården och hittar dokumenten med listor över alla de barn som för flera år sedan hölls fångna och mördades där.

Familjen Sarini, de forna ägarna, anklagades för att vara djävulsdyrkare och hängdes av invånarna i Saringallow. Herrgården sägs vara hemsökt och ingen besöker den längre.

The Sarini Estate omgärdas av en grindförsedd stenmur. Grinden är öppen.

Herrgården vaktas på utsidan av en grupp mites och några jättelika centipedes. De har alla rosa svulster på kroppen. Vi dräper dem snabbt.

På väggarna i huvudbyggnadens entré hänger en serie målningar, bland annat tre familjeporträtt.

En mite, en ondskefull feyvarelse.
Vi mötte en sådan för flera år sedan,
i grottan hemma i Higg’s Hole.

Vi börjar gå igenom och undersöker de många rummen.

I en stor salong finns en staty föreställande en svart, änglaliknande kvinnofigur. I ena handen håller hon en pilbåge, i den andra ett rep. Vi har ingen aning om vad statyn föreställer eller representerar, men den ger ett olycksbådande intryck och för tankarna till en demon eller djävul.

Vi hittar en karta över herrgården. Den avslöjar ett hemligt rum. På kartan, över salongen, har någon tecknat en musikalisk not.